Frykman has done it again!
Batongliberalen Niklas Frykman (gruppledade för folkpartiet i Eskilstuna) fortsätter att ventilera sina högst tveksamma åsikter på sin blogg. Han ondgör sig över de förskräckliga ungdomar i Fröslunda som, kanske med inspiration från Rosengård och andra förorter, vandaliserar sin egen stadsdel.
Frykmans slutsats blir att de ska straffas. Inga satsningar ska göras på Fröslunda så länge ungdomarna där fortsätter att förstöra. Den logiken håller, så länge man inte ägnar en tanke åt orsakerna. Kan det inte vara så att ungdomarna förstör därför att de inte ser Fröslunda som sitt? Att de känner att de lever i periferin, och att de styrande struntar i dem?
Att göra satsningar i ett område har historiskt visat sig vara mycket effektivt för att stävja bråk och skadegörelse. Om man engagerar ungdomar i deras egna områden, och får dem att känna att området är deras, kommer de inte att vilja förstöra det. En enkel matematik, kan tyckas, men tydligen alltför komplicerad för Frykman.
Ju mer man straffar ungdomar i ett, för att använda borgarnas favorituttryck, "utanförskapsområde", desto mer kommer de att vända sin ilska och frustration mot samhällets företrädare. Och där räknas ofta skolan in.
Att ge ungdomar i Fröslunda ansvar för sin stadsdel, och hjälpa dem att skapa en meningsfull fritid, kommer att vara en lönsam investering. Att lägga ner skolan, bussa ungdomarna till andra stadsdelar och lägga ner allt vad kultur och fritid heter i Fröslunda, kommer att spä på "utanförskapet" och frustrationen. Låt oss hoppas att Frykmans borgerliga kollegor tänker längre än batongen räcker.
Frykmans slutsats blir att de ska straffas. Inga satsningar ska göras på Fröslunda så länge ungdomarna där fortsätter att förstöra. Den logiken håller, så länge man inte ägnar en tanke åt orsakerna. Kan det inte vara så att ungdomarna förstör därför att de inte ser Fröslunda som sitt? Att de känner att de lever i periferin, och att de styrande struntar i dem?
Att göra satsningar i ett område har historiskt visat sig vara mycket effektivt för att stävja bråk och skadegörelse. Om man engagerar ungdomar i deras egna områden, och får dem att känna att området är deras, kommer de inte att vilja förstöra det. En enkel matematik, kan tyckas, men tydligen alltför komplicerad för Frykman.
Ju mer man straffar ungdomar i ett, för att använda borgarnas favorituttryck, "utanförskapsområde", desto mer kommer de att vända sin ilska och frustration mot samhällets företrädare. Och där räknas ofta skolan in.
Att ge ungdomar i Fröslunda ansvar för sin stadsdel, och hjälpa dem att skapa en meningsfull fritid, kommer att vara en lönsam investering. Att lägga ner skolan, bussa ungdomarna till andra stadsdelar och lägga ner allt vad kultur och fritid heter i Fröslunda, kommer att spä på "utanförskapet" och frustrationen. Låt oss hoppas att Frykmans borgerliga kollegor tänker längre än batongen räcker.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home